Trädgård

Det lilla livet har länge kämpat med att flytta omkring singeln på infarten så att alla kala fläckar döljs. Dessutom har hon kämpat hårt på norrsidan med att dölja spåren efter bergvärmeinstallationen och till slut blev den galne påskbadaren äntligen färdig att beställa hem det som behövdes. Ett samtal till Alwex på torsdagen räckte för att det skulle levereras en storsäck singel och en dito med matjord. Snabbt expedierat och bra kvalité. Rekommenderas!

Hårt fysiskt arbete blev det men tillsammans fick vi allt på plats denna ljuvliga höstdag och vi tyckte t.o.m. att vi hade kul. Startskottet gick vid elva-snåret och vi var klara och mycket nöjda 6 timmar senare (inklusive ett stort antal nödvändiga pauser). Och som synes höll huskatten koll på oss, ville nog bara dubbelkolla så att matskålen inte glömdes bort.

Märkligt att fysisk trötthet kan vara sÃ¥ skönt…

Andra semesterveckan och det ljuvliga vädret rullar på. Här får ni några små betraktelser från strandkanten. Det finns en lista på några lagom projekt som ska betas av och det ska nog hinnas med. Och vackra grillkvällar och mycket bad ska nog också kunna klämmas in.

Vilken underbar lördag om man bortser från hockeylandslagets eskapader. Efter att återigen klippt gräsmattan lockade Tävelsåssjön och det blev förstås ett dopp. Jag var inställd på en snabb version men det var inga problem att ligga kvar och plaska och njuta. Härligt, badsäsongen är här på riktigt och trädgården har satt ordentlig fart som kanske kan anas.

Full rulle i trädgården och nu har det så blivit dags för den årliga planteringen, det lilla livets favoritsyssla. Fast någon större fart kan man inte påstå att det är på grödorna, verkar vara en månad senare i år. Men med åkklipparen är allt som vanligt. Trilskas när den ska ut på bete men det kommer inte att hjälpa, jag kommer att vinna! I övrigt blir det en riktigt kalasintensiv helg. Dubbelt 60-årskalas på lördag och ett 8-årskalas på söndag. Här kan vi prata om kontraster! Nu måste jag ut och fixa presenter.

För exakt tio år sedan flyttade vi (det lilla livet och en galen påskbadare) in i vårt kära hus. Ni ser här hur vår första kontakt såg ut, en bild i Smålandsposten hösten -99. Efter en oviss budgivning kunde vi höja flaggan och sen har det bara rullat på. Och så länge jag lyckas hålla mig undan hälften av det lilla livets projektuppslag lär det inte bli någon ändring på det. Här trivs vi och tänker klamra oss fast så länge det går. Fast det är bara 17 dagar kvar till påskdoppet, det kan ta slut där!

För övrigt dök den första tranan upp vid Hornborgasjön i gÃ¥r sÃ¥ nu börjar den perioden vi älskar mest – vÃ¥r och sommar!

Snötäcket fylldes på med ca en decimeter i går kväll när flingorna dalade ner lugnt och stilla. Efter att ha skottat rent, så att det lilla kära livet enkelt skulle kunna ta sig in efter att ha knegat ett arbetspass, såg det ut så här. Hon möttes inte bara av vinternattens stillhet utan också med lite ångande glögg, pepparkakor och ädelost. Undrar om jag inte skämmer bort henne lite väl mycket? Den lilla damen fick också se ett annorlunda sken på altanen där en ljusslinga som blev över lindats runt altanräcket.

Dom vita vinterdagarna fortsätter och det betyder att båten får fortsätta vara fastfrusen i isen ett bra tag till men det har ju hänt förr. Och visste ni att i gammal nordisk folktro omges julafton och julnatten av del magi och skrock, till exempel:

• sägs bland annat djuren kunna tala.
• ska gÃ¥rdstomten till exempel ha lite av risgrynsgröten utsatt till sig. FÃ¥r han inte den kan han bli svÃ¥r att tas med under det kommande Ã¥ret.
• likasÃ¥ är det bra att sätta fram öl pÃ¥ bordet till änglarna, sÃ¥ kallad änglaöl.
• den som fÃ¥r mandeln som finns i gröten blir först gift.
• helst ska ljusen brinna hela natten, annars förebÃ¥dar det dödsfall.
• att under julnatten Ã¥tervände de dödas själar till sina hem varför man satte fram mat Ã¥t dem

Det finns också vidskepelse som säger att man på olika sätt kan se sin tillkommande under just julaftonskvällen, bland annat om man tittar i två speglar, en bakom sig och en framför sig. Den tillkommande kan också speglas i en vattenkälla.

Ja, jisses vad dom kunde hitta pÃ¥…

Det blev mycket räfsande denna höstdag som jag trodde men när de värsta lövmattorna avslägsnats fixade den trogna åkklipparen resten. En riktig vän i nöden om ni frågar mig! Det var dock inte särskilt betungande med utomhusarbete eftersom vi fick en riktigt strålande höstdag. Och avslutningen när solen dalar i sydväst kan man stå ut med även om musklerna ömmar. Fast nästa helg är det dags att vrida tillbaka klockan, mörka kvällar stundar.

Vi har ju en del träd på tomten som bidrar till lummigheten sommartid. Men som ni ser finns det en baksida också och den infinner sig varje höst. Och eftersom det lilla livet vill att det skall vara rent och snyggt är det då bara att dra på sig overallen och greppa krattan. Nu är det ju ganska hyfsat väder denna dag så det kan ev. bli en skön dag ute. Katten Doris verkar däremot inte ha mycket till övers för höstdagar och i morse hittade vi henne sträckandes på frambenen i tidningskorgen. Ser skönt ut, kanske blir jag katt i nästa liv.

När jag äntligen fick spaljen på plats i somras var det lilla livet mycket snabbt framme och planterade några små vildvinsplantor och lovade att dom så småningom skulle klättra omkring och leka bland brädorna. Och så verkar det också bli, redan nu visar dom tendenser men visar framför allt upp vackra höstfärger som synes. Vacker är också den hibiskus som under sommaren haft en framskjuten plats ute på altanen. Nu när det börjar hösta till sig får den komma in och gotta sig i stugvärmen vilket den inte verkar ha något emot.

Men just nu är det problem med värmesystemet i huset så lilla hibiskusen kanske snart vill flytta ut igen. Det beror nog helt på om min tröstlösa jakt på hantverkare kommer att lyckas.

Denna söndag styrdes kosan mot Nättraby mellan Ronneby och Karlskrona för att besöka Blekingeplantan som det lilla livet velat göra bra länge. Vi passade på att köra småvägar när det det var möjligt så resan ner gick via Ingelstad och Rävemåla vilket var ett vackert vägval. Och Blekingeplantan var ett himmelrike för den grönfingrade hustrun som efter att ha gått sina vanliga spaningsrundor kom igång riktigt. In i bilen åkte en buske, diverse blommor, vackra saker och som toppen på berget en dörrmatta! Som ni ser var det välfyllt både ute och inne i butiken och den shoppande hustrun stortrivdes. En välkomstblomma med mystiska prydnadsfrukter till huvudentrén och en vacker pryl till gästdörren med fantastiska höstfärger blev några av de många köpen. Ett besök rekommenderas varmt.

Hemvägen gick via Ronneby Brunn, äta mÃ¥ste man ju, och sedan vidare via Tingsryd – Urshult – Jät – Stenslanda för att sÃ¥ smÃ¥ningom Ã¥ter hamna i TävelsÃ¥s. Jepp, sÃ¥ kan en trevlig dag pÃ¥ landet se ut.

Ingen rast, ingen ro. Idag åkte en spireahäck all världens väg efter det att sonen sådde ett lite frö häromdagen. Vi har länge tänkt tukta den men den unge mannen undrade varför vi inte tog bort den helt (hemska tanke). Men efter lite god sömn bestämde vi oss för att skicka växten till dom sälla jaktmarkerna och resultatet ser ni i den lilla före-efter presentationen ovan och som bonus skickar vi även med en bild på hela altanen i sommarskrud. Varför har du inte sagt något tidigare unge man!!!

Vid det här laget vet ni att det lilla livet är en riktig trädgårdskrypare. En tidigare granne kallade henne mullvad, dock med kärlek i tonfallet. Men hon lyckas i stort sett med allt hon hittar på i trädgården och just nu blommar hennes älskade ros Louise Odier som är en fin busk/klängros med vassa taggar. Att jag nämner det är för att jag har förmånen att få stoppa in händerna och binda upp en och annan pinne vilket innebär kraftigt sargade händer. Men i vanlig ording biter en riktig karl ihop och bryr sig inte om blodvitet

I fjol petade vi ner ett bigarrÃ¥träd pÃ¥ ägorna, tänkte det kunde vara mysigt med lite vackra bär. Det lilla trädet är fortfarande en baby men det verkar som det kommer bli mÃ¥nga bär redan i Ã¥r. Tyvärr har vi slarvat bort namnet men vi skall nog överleva ändÃ¥. Denna vackra sommarmorgon hittade vi som ni ser ett klarrött litet bär i lövverket – en riktig skönhet.

Hustruns syster passade också på att plåta trädets husse efter ett precis avklarat morgondopp. Vi är nog alla överens om att det lilla bäret lätt vinner skönhetstävlingen.

Efter att ha återvänt från sjukbädden och stapplat ut i trädgården kunde jag inte undgå impas av den praktfulla buskmagnolian vi fick i inflyttningspresent år 2000. Den var då en liten babybuske men närmar sig nu tre meter i höjd och nästan lika mycket på bredden. Mer exakt namn lär vara Magnolia sieboldii och den är just nu full av maffiga blommor lite halvt gömda inne i lövverket. Trädgården i övrigt är nu fylld av säsongens nyinköp och sommaren kan bara få ösa på. Det lilla livet verkar ha lite dålig koll på hur mycket kosing som spenderats på blommor och blad och jag är inte säker på att jag vill veta. Men grant är det och väl värt vad det nu kan ha kostat.

Denna vilodag innehöll inte mycket vila, i stället tillverkades en spaljé som en liten avskiljare in till våra trevliga grannar. Kan vara skönt för dom att inte behöva kolla in den komplett galne påskbadaren och hans bravader i tid och otid.

När projektet är färdigt kommer den att vara målad i brun/svart lasur och fylld av vildvin enligt det lilla livet. Och då blir det säkert så.

Dagen efter frälsarens flygfärd vankas det normalt en klämdag och så även i år. Något strålande väder har inte bjudits denna dag, däremot blev virket till spaljen vid strandkanten hemforslat.

Medan den hårt arbetande mannen knegade på i London införskaffade det lilla livet en hel del blomster som skulle petas ner både här och där. Eftersom nämnda dam är begåvad med gröna fingrar vet man på förhand att det blir bra och detta året var inget undantag som ev. framgår ovan. Blomlådor och mystiska krukor blev uppfräschade och själv var jag i högsta grad delaktig, jag fick ju bära allt på plats. Den uppmärksamme tittaren kanske känner igen den flygfärdiga maskrosen, det är inte den enda kan jag meddela. Mot denna växt pågår ett ständigt krig, ett krig som tyvärr inte kan vinnas. Men vi tar gärna emot tips.

Företagsmästerskapet i golf? Den frågan hörde jag inte. Någon som vill köpa golfklubbor billigt?

Vid den här tiden på året ser det lilla livet till att kosan styrs ut till Klockaregården i Ör för att botanisera bland blomster och blad och i vanlig ordning fylldes bilen till bredden.

Ett av kapen kan ni beskåda här och det uttalbara namnet är Katsura medan det helt obegripliga är Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E. Vad Göteborg har med denna japanska växt att göra kan man ju undra. Den ser inte mycket ut för världen just nu men vi räknar med att den ska bli åtminstone fyra meter med små rödlila blommor på våren och med en vacker höstfärg. Katsuran lär dofta som nybakade bullar på hösten. Det skall jag kolla upp, lita på det.

Järnhästen fick idag känna gräs under fötterna för första gången denna säsongen vilket är ett rejält försommartecken. Fast det är väl egentligen dags att hälsa sommaren välkommen.

Badtermometern visar 18 grader, svalkar ju inte ens.

En av björkarna vid strandkanten, som är lite tidigare än dom övriga, visar nu glatt upp sina musöron. Det känns som det är tidigt för växtzon 3 som jag har för mig vi tillhör. Icke desto mindre finns dom redan där och det finns ett gammalt talesätt som säger att det då är dags att beskära rosorna. Vi får väl se om det lilla livet plockar fram sekatören, själv törs jag inte.