Sport

Run For Life genomfördes i ett strÃ¥lande söndagsväder i TävelsÃ¥s för andra Ã¥ret i rad. Som bekant görs det för att stödja forskningen kring Duchennes och Beckers muskeldystrofi som Sigge StengÃ¥rd är drabbad av. Stora som smÃ¥ samlades för att ha trevligt tillsammans och stödja den fortsatta forskningen som fick ytterligare drygt 70 000:- pÃ¥ kontot. I Ã¥r kunde intresserade ocksÃ¥ skjuta mÃ¥l pÃ¥ Östers fotbollslirare (mÃ¥nga mÃ¥l blev det…) och frottera sig med Lakers hockeylirare. Och sÃ¥ fanns ju höjdhopparstjärnan Stefan Holm pÃ¥ plats som tillsammans med Marcus Sjöholm frÃ¥n Radiosporten skötte snacket och förgyllde evenemanget. De stora drakarna Radio Kronoberg samt SmÃ¥landsposten fanns pÃ¥ plats och bevakade tillställningen. Som synes var det bara glada miner bland och mÃ¥nga grannar och kollegor syntes i vimlet.

Nu ser vi fram emot nästa år för det här loppet lär finnas på löparkartan ett bra tag.

Fotbollscupen Levins Cup gick av stapeln i Tyringe denna stekheta nationaldag och reportern var på plats för att kolla in barnbarnet Måns och hans polare i P8. Tre matcher på några timmar utan någon svalkande skugga men det bekom inte grabbarna. Tyvärr blev det ingen vinst men dom tog det som män och jag gissar att dom i stället såg fram emot en skön eftermiddag med bad och glass. För det hade dom förtjänat och jag tror att morsan med syrran Ebba i kiosken höll med.

Det lilla livet tog kameran med sig och bevakade en gigantisk idrottstävling i Vederslöv där Rasmus och Tilde tampades med andra idrottsstjärnor från skolvärlden. Här ser ni några unika kittlande bilder från den tävlingen där till slut alla vann. Vilket strålande resultat!

Tog mig ner till Växjösjön för att kolla in kollegerna när dom späkte sig i det traditionella Växjöloppet. När väl eliten klarat av sin halvmara var det dags för den stora massan att kuta en mil. Alltså, en mil är långt men dom fixade det med bravur och dom bästa tiderna låg kring 40 minuter medan jag med största sannolikhet skulle behövt ytterligare en timma. Och som jag står där och spanar i ett plötsligt oannonserat snöoväder kommer grannen farande förbi i full fart som vilken elitlöpare som helst. Imponerande insatser av alla, jag lyfter på hatten och blottar flinten.

I kväll är det hockeypremiär för det lilla livet i lite större sammanhang. Den unika händelsen äger rum i Växjö ishall där Växjö Lakers möter Rögle i grundseriens sista omgÃ¥ng. Nu är dessa tvÃ¥ allsvenska lag redan färdiga för kval till Elitserien sÃ¥ den riktiga hettan kanske inte infinner sig. Fast ryktet förtäljer att Rögle äntrar isen med ett självförtroende större än hela Kullaberg – fyren inkluderad – och gärna vill passera 100-strecket. SÃ¥ kanske blir det en korrekt fight i alla fall…

Men mitt damsällskap kommer nog att trivas oavsett vilket när jag inviterar henne till VIP-rummet och lite vitt vin. I den miljön känner hon sig nämligen helt hemma.

Update:
5 – 2 till Lakers och en ny supporter är född. Biljetten sitter pÃ¥ kylskÃ¥pet och VIP-rummet var som väntat till belÃ¥tenhet 

Kollegorna hade igår en match mot VEAB/Dakapo i korpfotbollen och eftersom SSS-planen nästan tangerar hemvägen blev det ett stopp tilllsammans med kameran och den långa gluggen. Denna gången var motståndet lite väl tufft så det blev en hedersam förlust (om det nu finns sådana) med 1-3. Själv fick jag tillfälle att praktisera lite fotbollsfoto och med lite mer träning skall nog kvaliten kunna höjas. Och lite träning skulle nog inte skada de kämpande kollegorna heller

Dom fotbollstokiga grabbarna pÃ¥ jobbet har naturligtvis ett korplag och denna vackra kväll tog dom sig an ‘Korpen Flyger’ i div 4 pÃ¥ planen vid I11. Lite pressade i början av andra halvlek men det redde dom upp och vann komfortabelt med 4-1.

Snyggt jobbat boys!

Ännu en regnig dag och då passade Växjö Norra P96 på att ta en dust med Hovshaga. Eftersom barnbarnet Jesper vaktar kassen hos Norra drog jag dit för att kolla in pojkarna som tyvärr hade en jobbig dag. Men dom är säkert på hugget igen efter en god natts sömn.

GÃ¥rdagen bjöd pÃ¥ kyla och regn men det ställer man inte in nÃ¥gra fotbollsmatcher för. Det lilla livet övertalade mig (efter fredagens kalasmiddag var jag ett lätt offer) att hänga pÃ¥ för att kolla Rasmus och Tilde som deltog i det ädla spelet pÃ¥ olika hÃ¥ll i kommunen. Rasmus gäng spelade pÃ¥ Dänningevallen och fick en pinne med sig efter att ha spelat 3-3 mot Gransholm. Tilde lirade en turnering i Ingelstad och resultatet är just nu okänt men jag tror inte dom bryr sig egentligen. Vi hade fÃ¥tt höra att Tilde lärt sig glidtackla men tyvärr ville hon inte visa upp det. ”Jag har ju leggings pÃ¥ mig…”.

Och idag blir det en skön vilodag med utlovad söndagsmiddag på Myntvägen. Mums!

Gårdagskvällen gick Vårruset av stapeln och eftersom nästan trettio kollegor ställde upp måste det ju kollas in. En skön vårkväll där drygt 5800 tjejer gjorde gemensam sak och tog sig runt Växjösjön. Coolt! Några udda inslag var en startbil i form av en sko och Peter Siepen som manade på trupperna. Snyggt jobbat tjejer!

Det lilla livet släpade upp mig i ottan (det började kl 10) för ett plåta hennes kära barnbarn Ella som denna fina vårdag genomförde en blåbärshoppning. Jag visste förstås inte vad det var innan men nu vet jag. Kul var det och jag drar mig till minnes när jag körde kära dottern till en tävling med hästkraken på släp för hundra år sedan (flashback Annika?). Jag tycker det är fullständigt ofattbart att någon utan tvång hoppar upp på dessa enorma djur. Men imponerande är det!

Det är ju sportlovsvecka så när Rasmus spelade en jätteviktig turnering i grannbyn Ingelstad hängde det lilla livet på för att spana in barnbarnet. Hon fick med sig pocketkameran och det måste premieras. Så  jag ger henne lite redaktionellt utrymme på denna berömda blogg och här ser ni några av hennes bilder som inte bara visar Rasmus utan även den nervösa tränaren. Och en liten Tilde som inte bryr sig ett skvatt om fotboll när det finns mycket bättre saker att ta sig för. Hur det gick? Vilken bra fråga

Lite hastigt blev det en jobbtripp till London och efter att ha spenderat mesta delen av söndagen åt att förflytta sig har den lilla kroppen nu hamnat på ett hotell i örikets huvudstad. Är alldeles nyss inkommen efter att ha intagit kvällsmat på en närliggande pub och hotellslafen väntar på den galne påskbadaren. Räknar med att vara åter i den gröna hemstaden grymt sent på tisdag kväll och sedan väntar ett företagsmästerskap i golf på onsdag eftermiddag. Det kan faktiskt sluta hur som helst med tanke på att golfklubborna inte lämnat sin vinterförvaring än. Så steg ett får bli att leta upp dom och steg två får nog bli en eller annan bön till högre makter.

Men jag är övertygad om att det där med träning är kraftigt överskattat…

Kollegorna på jobbet är riktiga friskisar och ställde naturligtvis upp i det traditionella Växjöloppet. Vi hade representanter i tre klasser och dom genomförde det alla hela med bravur. I lagtävlingen hade vi två lag och här ser ni lag 1 innan start men dom såg faktiskt precis likadana ut efter loppet. Grymt imponerande! Från vänster till höger ses Maria, Veronika, Jessica, Johanna, Pär och sist Peter som jag tror skulla kunna knipa en framskjuten placering i vilket lopp som helst. Folkfesten inramades av ett ljuvligt försommarväder. Om jag var med? Ni måste skoja, jag blev trött bara av att ta bilen dit.

Update: Gänget på bilden kom på 10:e plats av 24 startande. Well done indeed!

Växjös kära hockeylag kämpar heroiskt om en åtråvärd plats i kvalserien till elitserien och ikväll är det den tredje och helt avgörande matchen i Lakerdome. Det är Almtuna som än en gång skall läggas på rygg men dom detaljerna känner ni väl redan till. Skamligt vore det annars.

Vad ni inte känner till är att i dagens utlottning av biljetter på jobbet drogs den galne påskbadarens namn som därmed blev lycklig ägare till två VIP-biljetter. Hustrun tror dock inte hennes hjärta pallar för en sådan gastkramning så därför tar jag med mig Tattar-Leffe, min trogne golfpolare som har ett hjärta av stål. Tror jag det, han äger ju ett knivsliperi och vet hur ett stål skall vässas. Try him!

Update:
Att Lakers vann med 3-1 har ni förstås koll på vid det här laget. Men noterade ni att målen i både första och andra perioden sattes dit exakt 19:57? Det kan man kalla timing och kalla nerver. I tredje var man lite hetare på gröten och tryckte in spiken 19:36. Härligt Lakers, nu blir det aningen tuffare men kul!

En timma efter Sveriges snöpliga förlust mot Spanien, men ingen skugga över tappra kämpande hjältar, så lirar barnen fotboll för glatta livet och med ett leende på läpparna. I detta fallet var det Kerstins barnbarn, vårt tunga ansvar denna kväll eftersom deras föräldrar skulle dränka sorgen med några likasinnade, som glatt lirade boll och upptäckte en kompis på granntomten.

Här har ni alla fyra – Tilde, Ella, Rasmus och grannen Jacob.

Året är 1983 och arbetsplatsen hette Telub i Växjö. Den livaktiga idrottsföreningen fixade varje år en cool 10-mannastafett där varje avdelning med lite krut i ställde upp med ett lag. Själv deltog jag ett år, mot min vilja om jag kommer ihåg rätt, och beviset på mitt deltagande ser ni här. Det ni inte ser att jag tog mig fram i mycket maklig takt när inga kameror var i närheten. Tror lagkamraterna starkt övervägde att skicka ut en efterlysning, näste man i gänget behövde ju stafettpinnen.

Den efterföljande idrottsfesten samlade stora skaror och festkommitén sÃ¥g till att den blev korrekt precis som vid alla andra tillfälle det festades pÃ¥ den tiden. Och det var ofta…

Milan Junior Camp har gått av stapeln och den som blev vald till bästa målvakt av 96:orna var JESPER!!! Jippiiie!!!

Grabben har i rakt nedstigande led mina gener i sig och har förvaltat dom på ett härligt sätt. Under min egen karriär, för ca 100 år sedan, kallades jag Osten. Ett påhitt av elaka polare som tyckte jag liknade en hålig ost när jag vaktade kassen. Men jag slängde mig i alla fall snyggt, åtminstone när det fanns brudar på läktaren. Och det gjorde det ofta.

Men Jeppe är en man för den stora världen. Han har lovat hämta mig i sin privatjet när han får sitt första kontrakt, helst med A.C. Milan, och jag tror honom. Gianluigi Buffon heter favoriten. Och sen drog han upp en gädda på drygt ett kilo tidigare i år. Vilken kille, vilka gener!

Vi har på jobbet några riktiga entusiaster som gör allt för att vi inte skall bli några soffpotatisar. I förra veckan bevistade jag en intro till Aikido i Sedokans lokaler där jobbarkollegan Victor är medlem. Att kunna slänga några dumma bamsingar i backen som Seagal gör i parti och minut lät ju lockande så det vara bara att hänga på. Passet var en timma och började med en lång, mycket lång, kvarts uppmjukning i sann Friskis & Svettis anda. Redan där infann sig känslan att man kanske överskattat sin förmåga å det grövsta. Tur att vi fick sitta ner efter den övningen och lyssna till Victor när han förklarade vad Aikido var annars hade mitt pass slutat redan där.

Victor och en kvinnlig Aikidokollega lärde oss sedan att falla på ett korrekt sätt och jag inbillar mig att det är det jag kommer att få mest nytta av. Därefter några grundläggande tekniker som testades på jobbkollegorna men jag tror inte Victor var så imponerad när vi misslyckades med att hålla reda på höger och vänster. Tröttheten från gympapasset satt kvar i hela kroppen och övningarna gjorde inte situationen ett dugg bättre. När kroppen skrek att nu får det vara nog återstod en halvtimma av övningarna och en nära-döden-känsla började infinna sig. Lyckades dock bita ihop och vara med till slutet.

Hela grejen var faktiskt väldigt kul och hade bara flåset varit snäppet bättre, och kroppen i det skick den en gång var, hade jag inte behövt gå omkring som en 60-åring i flera dagar (f-n, jag är ju bara 59) och leta efter en rollator. Det har nu gått en vecka sedan den japanska övningen och äntligen klarar jag av att kliva ur sängen av egen kraft och gå i trappor utan stöd.

Livet leker igen!

Detta är verkligen toppnyheter!!! När golfsäsongen börjar om några månader är det Bengtsson själv som kliver upp som första lirare på första tee och slår årets första drive när gubbarna äntligen tagit sig ur sina vinterhålor, putsat klubborna, letat upp skorna och fått på sig lilla handsken.

Argaste konkurrenten Leif har förpassats till en jobbig andra plats, allt tack vare årets handicaprevision i golf men hur det egentligen gått till spelar mindre roll. Det lär bli en het säsong i år om jag känner dom här gubbarna rätt.

Det är dock hög tid att börja be för en lyckad första drive, jag vill ju inte att kamraterna ska skratta ihjäl sig direkt.