Litteratur

Det lilla livets kulturella syster har noterat mina grå tinningars charm och sin vana trogen letar hon upp superba julklappar som i detta fall blev en bok som kan användas som checklista om rätt ålder uppnåtts. Efter att ha gått igenom den från pärm till pärm kan jag bara konstatera att gubbstadiet uppnåtts med råge. Du är nämligen gubbe när:
…frisören ansar dina ögonbryn utan att frÃ¥ga först.
…du är äldre än samtliga spelare i OS-laget i curling.
…du kan namnet pÃ¥ jurymedlemmarna i Dansbandskampen.
…du tittar pÃ¥ matsedeln innan du tittar pÃ¥ servitrisen.
…din lugg sitter pÃ¥ stortÃ¥n.
Och ett hundratal andra checkpunkter av samma slag som man stillsamt nickande och fånigt leende känner igen och inser att max ett par månader till i arbetslivet får räcka. Det kan ju vara bra för självkänslan att passera utgången för sista gången av egen kraft och inte bli assisterad. Och änderna vid sjökanten har väntat länge nog på att bli matade dagligen.

SÃ¥ var till slut Stieg Larssons ”Män som hatar kvinnor” färdigläst och de som envist pÃ¥stÃ¥tt att den tar sig pÃ¥ slutet fÃ¥r jag ge rätt. Den sista halvan av boken var riktigt bra även om Plagues manschett, som skickade innehÃ¥llet pÃ¥ Wennerströms hÃ¥rddisk över hela världen, var lite väl svÃ¥rsmält. Men jag tycker ändÃ¥ inte boken förtjänar alla fantastiska omdömen den fÃ¥tt. De första 200 sidorna upplevde jag som en lÃ¥ng transportsträcka och ett riktigt sömnpiller, höll nästan pÃ¥ att ge upp.

Men spurten var lysande och tillräckligt bra för att jag skall ta mig an ”Flickan som lekte med elden”. Om inte annat sÃ¥ för att kolla upp vad Lisbeth Salander tänker hitta pÃ¥. Det ryktas om att den senare boken skall vara bättre vilket jag tolkar som att även de första 200 sidorna är läsvärda.

Men nu är det dags för biffstek med lök och en kall pilsner.

Jag är antagligen inte tillräckligt kulturell för att uppskatta livets pärlor. NÃ¥gon annan förklaring kan inte finnas till att jag är beredd sluta slösa tid pÃ¥ Stieg Larssons ”Män som hatar kvinnor”, en bok som de frälsta och upplysta beskriver som ”…bland de bästa deckare jag läst…, …en mästerlig bok… o.s.v.”. Min skepsis är antagligen som att svära i kyrkan men det bjuder jag pÃ¥.

Herregud, jag har nu passerat drygt 200 sidor och inte ett skit har hänt i denna ”superdeckare”. Däremot har familjen Vanger dissikerats i detalj och tycker man det är spännande sÃ¥ kan jag till viss del förstÃ¥ omdömena men för mig har den varit ett sömnpiller sÃ¥ här lÃ¥ngt. Jag skall ge den nÃ¥gra sidor till men händer det inte nÃ¥got snart Ã¥ker den in i hyllan för tid och evighet.

Någon som kan ge mig hopp, lyfter den här boken och i så fall när?

Att klaga på vädret leder som bekant ingenstans utan det gäller att anpassa sig. Med det menar jag hälla upp en redig GT och leta fram lektyren.

Tidigare har ju Mårtenssons Spionen klarats av och nu kan också Anne Holts Presidentens val läggas till handlingarna. Den nu sistnämnda var riktigt bra, klart läsvärd, även om slutet inte höll riktigt samma klass som boken i övrigt. Nu skall jag kasta mig över Camilla Läckberg, åtminstone hennes böcker. Min kära son, som är en stor vän av ordning och reda, ser gärna att jag läser hela serien och har kompletterat min redan inköpta Olycksfågeln med ytterligare alster som synes på bilden här intill. Isprinsessan, den första i denna serien, saknas tyvärr fortfarande men om jag känner honom rätt lär även den dyka upp. Just nu har Predikanten påbörjats, verkar lovande.

Nu har jag tuggat i mig en Homanbok till, tror nog inte det blir fler. Jag gillar ju böcker där handlingen utspelar sig inom rimlig närhet till där jag befinner mig och således har Mårtenssons många bidrag till denna kategori hamnat i min hylla. Men nu blir det inte fler för när Johan, antikhandlare i Gamla Stan, reder ut intriger som blandar in både CIA och Säpo och blivande ministrar blir det bara för mycket. Men behållningen är några fräcka historieskildringar och ett lovvärt recept på Kalvschnitzel med tillbehör.

Hängmattan väntar och där skall följande lektyr bli sällskapet:

• Spionen av Jan MÃ¥rtensson
• OlycksfÃ¥geln av Camilla Läckberg
• Presidentens val av Anne Holt

Och när hungern sätter in blir det:

• Franska kök av Anthony Bourdian