Arkiv för maj, 2009

Vi firade Annika för en vecka sedan med partajet i Sjörröd och nu är det dags igen. En del fyller år väldigt, väldigt ofta! Nåja, det är idag som är den riktiga dagen för min lilla dotter som såg ut så här för 33 år sedan under en semester på Öland. Söt och charmig redan då som synes.

Grattis min sköna dam!!!

Efter att ha återvänt från sjukbädden och stapplat ut i trädgården kunde jag inte undgå impas av den praktfulla buskmagnolian vi fick i inflyttningspresent år 2000. Den var då en liten babybuske men närmar sig nu tre meter i höjd och nästan lika mycket på bredden. Mer exakt namn lär vara Magnolia sieboldii och den är just nu full av maffiga blommor lite halvt gömda inne i lövverket. Trädgården i övrigt är nu fylld av säsongens nyinköp och sommaren kan bara få ösa på. Det lilla livet verkar ha lite dålig koll på hur mycket kosing som spenderats på blommor och blad och jag är inte säker på att jag vill veta. Men grant är det och väl värt sekinerna.

Om det plötsligt skulle bli helt tyst på bloggen kan det bero på att en mastodont mansförkylning förpassat redaktören till de sälla jaktmarkerna. Kan ju vara bra att känna till. Första tecknet dök upp onsdag morgon och vid kvällstid var den lilla förkylningen i full blom. Så nu är det allsköns medikamenter som provas med ingen eller knappt märkbar effekt utan det är bara att bita ihop.

Och som vanligt kan endast män fatta vad jag gÃ¥r igenom och med lite tur överlever. Men det är ju tur att vi män är sÃ¥ starka och tÃ¥liga och aldrig gnäller…

Denna vilodag innehöll inte mycket vila, i stället tillverkades en spaljé som en liten avskiljare in till våra trevliga grannar. Kan vara skönt för dom att inte behöva kolla in den komplett galne påskbadaren och hans bravader i tid och otid.

När projektet är färdigt kommer den att vara målad i brun/svart lasur och fylld av vildvin enligt det lilla livet. Och då blir det säkert så.

Gårdagen var vigd för ett partaj i Sjörröd hos dottern med familj. Det var nämnda kvinna som firades och hennes sambo Dan hade kommit på den lysande idén att skramla ihop till en hoj åt sin käresta.

Här stoltserar jubilaren med sin nya Crescent som förhoppningsvis får damen att cykla till jobbet. Skam vore annars. Ålder? Törs jag inte säga. Som synes hade inte barnbarnen särskilt tråkigt och i vanlig ordning serverades fantastiskt käk. Vad sägs om grillade räkor med vitlöksbröd som sedan följdes upp med grillad fläskfilé och kyckling, ljuvliga potatis tillagade i ugn, ett antal såser (bl.a. en smarrig fet bernaicesås). Det hela toppades med en sagolik rabarperpaj och vaniljsås. Som sagt, en kanonfest som det alltid blir när det hemmet gästas av tjocka släkten. Let´s keep it that way forever!

Ja, ja,  på något sätt ska man ju avsluta en klämdag och därför klämde kära hustrun och jag en baconlåda på altanen när solen dalade. Kändes som ett korrekt sätt att avsluta detta klämmandet.

Dagen efter frälsarens flygfärd vankas det normalt en klämdag och så även i år. Något strålande väder har inte bjudits denna dag, däremot blev virket till spaljen vid strandkanten hemforslat.

Medan den hårt arbetande mannen knegade på i London införskaffade det lilla livet en hel del blomster som skulle petas ner både här och där. Eftersom nämnda dam är begåvad med gröna fingrar vet man på förhand att det blir bra och detta året var inget undantag som ev. framgår ovan. Blomlådor och mystiska krukor blev uppfräschade och själv var jag i högsta grad delaktig, jag fick ju bära allt på plats. Den uppmärksamme tittaren kanske känner igen den flygfärdiga maskrosen, det är inte den enda kan jag meddela. Mot denna växt pågår ett ständigt krig, ett krig som tyvärr inte kan vinnas. Men vi tar gärna emot tips.

Företagsmästerskapet i golf? Den frågan hörde jag inte. Någon som vill köpa golfklubbor billigt?

Lite hastigt blev det en jobbtripp till London och efter att ha spenderat mesta delen av söndagen åt att förflytta sig har den lilla kroppen nu hamnat på ett hotell i örikets huvudstad. Är alldeles nyss inkommen efter att ha intagit kvällsmat på en närliggande pub och hotellslafen väntar på den galne påskbadaren. Räknar med att vara åter i den gröna hemstaden grymt sent på tisdag kväll och sedan väntar ett företagsmästerskap i golf på onsdag eftermiddag. Det kan faktiskt sluta hur som helst med tanke på att golfklubborna inte lämnat sin vinterförvaring än. Så steg ett får bli att leta upp dom och steg två får nog bli en eller annan bön till högre makter.

Men jag är övertygad om att det där med träning är kraftigt överskattat…

I dag grattar vi den lilla hönan Hanna som fyller 7 år. Här kan man ju nästan tro att hon fått tag i farfars glas men så är det förstås inte. Nybliven fotbollspelare är dock den lilla damen sedan några veckor tillbaka och vem vet, snart får vi kanske höra talas om Hanna på lokalradion.

Den här lilla (nÃ¥ja, 9 kids) familjen grÃ¥gäss gled förbi när den sista slurpen GT gled ner och det blev dags att kolla in äventyret i Moskva. Blir nog med splittrad fokus tyvärr, mÃ¥ste leta upp lite kläder eftersom ett hastigt Londonbesök kom emellan. Men visst plockar operadonnan Malena hem en bra eller t.o.m. topplacering i Moskva. Eller…

Vid den här tiden på året ser det lilla livet till att kosan styrs ut till Klockaregården i Ör för att botanisera bland blomster och blad och i vanlig ordning fylldes bilen till bredden.

Ett av kapen kan ni beskåda här och det uttalbara namnet är Katsura medan det helt obegripliga är Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E. Vad Göteborg har med denna japanska växt att göra kan man ju undra. Den ser inte mycket ut för världen just nu men vi räknar med att den ska bli åtminstone fyra meter med små rödlila blommor på våren och med en vacker höstfärg. Katsuran lär dofta som nybakade bullar på hösten. Det skall jag kolla upp, lita på det.

Järnhästen fick idag känna gräs under fötterna för första gången denna säsongen vilket är ett rejält försommartecken. Fast det är väl egentligen dags att hälsa sommaren välkommen.

Badtermometern visar 18 grader, svalkar ju inte ens.

Kollegorna på jobbet är riktiga friskisar och ställde naturligtvis upp i det traditionella Växjöloppet. Vi hade representanter i tre klasser och dom genomförde det alla hela med bravur. I lagtävlingen hade vi två lag och här ser ni lag 1 innan start men dom såg faktiskt precis likadana ut efter loppet. Grymt imponerande! Från vänster till höger ses Maria, Veronika, Jessica, Johanna, Pär och sist Peter som jag tror skulla kunna knipa en framskjuten placering i vilket lopp som helst. Folkfesten inramades av ett ljuvligt försommarväder. Om jag var med? Ni måste skoja, jag blev trött bara av att ta bilen dit.

Update: Gänget på bilden kom på 10:e plats av 24 startande. Well done indeed!