Vid pennan
Tänkte variera kompotten lite och låta månen få en chans att glänsa lite. Så här såg det ut vid elvasnåret denna ljumma kväll när blicken vändes upp mot himlavalvet. Lite pampigt tyckte jag allt att det var. När man står där och filosoferar är det svårt att fatta att det struttat runt ett antal gubbar däruppe på planeten.
Men det har det och sviktar ert minne kan jag berätta att första gången var den 20 juli 1969.
Mm det är lätt att bli filosofisk när man vänder blicken uppÃ¥t och mÃ¥nen ser ut sÃ¥där, eller om det är stjärnklart. Förresten tjusig himmel du bjöd pÃ¥ häromdagen, den ”dramatiska”. Ser häftigt ut när solen bryter genom molnen sÃ¥ starkt.
Jepp, det är verkligen häftigt med naturens skådespel. Det tänkte man inte på i unga år men nu är man ju gammal och vis