Trodde nästan jag skulle bli snuvad på en vacker solnedgång denna sköna afton när solen till slut ändå bestämde sig för att titta fram bakom ett molnflak.
Nu är detta årets första solnedgång jag plågar er med men ni skall nog räkna med att någon till kan dyka upp innan det är dags att summera det här året. Jag och min grumlige vän har dock inga som helst problem med detta skådespel.
Vid pennan (2) Kommentarer

Min gräspolare är nu utsläppt på grönbete och blev så till sig i trasorna att han tappade höger bakhjul när det hettade till. Det hela fixades snabbt och sedan gick resten av racet som på räls.
Det tar ca en och en halv timme att frisera tomtens tvåtusen kvadrat gräs och skulle det göras med en handjagare fick man sätta av en hel helg. Visserligen skulle det bli gott om pilsnerpauser men där drar även jag gränsen för pimplandet.
Bilderna visar hur jag antar att dom smÃ¥ myrorna upplever hela spektaklet. Stackars myror…
Vid pennan (0) Kommentarer
Säga vad man vill om ungdomen men tålamod verkar dom ha. Pontus väntar fortfarande på det stora nappet som inte heller denna fina lördageftermiddag ville infinna sig. I efterhand fick vi höra att grannen just plockat en gädda på över 8kg i den vik som vi var och kastade i. Ahaaa!!! Då var det ju inte så konstigt att vi blev utan! Nåja, idag är det en ny dag och då kanske grabben lyckas kroka en släkting till gammelgäddan.
Vid pennan (2) Kommentarer
Vi hälsar en nykomling, som lär lystra till det stÃ¥tliga namnet ”Leonard Messel”, välkommen till vÃ¥r lilla trädgÃ¥rd. Det är en magnolia som enligt uppgift skall blomma pÃ¥ bar kvist tidigt pÃ¥ Ã¥ret vilket ju verkar stämma när man ser knoppen som bara vänta pÃ¥ att fÃ¥ explodera. Vi har redan en magnolia pÃ¥ ägorna som blommar lÃ¥ngt senare sÃ¥ det blir kul med en polare som släpper loss redan nu och som lär bli över sex meter pÃ¥ höjden. Häftigt Leonard!
När den köptes i höstas hos fick vi rådet att gräva en rejäl grop, en som rymmer ett fyravåningshus, men orken tog slut någonstans efter första våningen och det får den faktiskt nöja sig med. Någon måtta får det vara även i vår trädgård.
Nu Ã¥tergÃ¥r jag till andra väsentligheter…
Vid pennan (4) Kommentarer


Helgen som gick fejades det för fullt på uteplatsen så att den blev riktigt anständig inför den stundande säsongen. Trädäcket utan tak blev dock grått och tråkigt efter att högtrycket gjort sitt.
Nåja, detta har vi löst tidigare och i vårt fall innebär det att 2,5 liter Nordsjö Lasur penslas ut utan att snåla. Kan rekommenderas om ni vill ha lite patinalook på däcket och inte jämför så noga med priset på vanlig träolja. Ni får räkna med drygt 300 bagis till 20 kvadrat.
Så här står det på burken om ni är intresserade: 10-2 / Tinova Lasur / FGL / BN20 / 2,5L. Bli inte rädda när ni tittar i burken, det är rejält gult.
Vid pennan (0) Kommentarer
Nu är både påskdoppet och sjösättningen avklarad så härmed förklaras våren officiellt invigd. Båten åkte i plurret strax efter lunch och dom första årtagen har redan kluvit Tävelsåssjön. Nu vidtar de viktiga förberedelserna för årets första grillning och en rejäl hög med entrecote ligger till sig i rikligt med marinad. Jag har svårt att tänka mig något som kan förstöra den här dagen.
Vid pennan (2) Kommentarer
Något större firande blev det inte den stora dagen då ett arbetspass med start 06:45 väntade på det lilla livet. Att klämma champagne och dansa på bordet i ett sådant läge ligger inte direkt för den här plikttrogna damen. Men några vackra rosor blev det som synes och även lite god hämtmat från Koh Thai, resten tar vi på fredag kväll.
Fredagsplanen är att plocka fram oxfilén och låta kocken se till att den får brinna ordentligt i något lämpligt eldvatten innan den hamnar på våra tallrikar. Och att låta champagnen få kyla till sig ytterligare några dagar lär inte göra den sämre.
Det här planen borde borga för ett korrekt firande och som extra bonus en riktigt go fredagskväll vid strandkanten. Inte mycket som kan gÃ¥ fel…
Vid pennan (3) Kommentarer
Idag är det exakt 20 år sedan jag träffade det lilla livet på ett av vår stads kulturella etablissemang. Det är också 5 år sedan damen bestämde sig för att sluta leva i synd och gifta sig med påskbadaren. Nu gillar inte hustrun att vara med på bild men jag tar jag risken.
Bilden är 10 Ã¥r gammal, halvvägs sÃ¥ledes, och det lilla kuttersmycket njuter av det goda livet pÃ¥ en Antiguansk servering i Västindien där vi var och besökte sonen med familj. Kerstin ser precis likadan ut idag, endast nÃ¥gra ynka smÃ¥ detaljer skiljer, men bilden frÃ¥n ett tropiskt Saint John’s tror jag passerar nÃ¥lsögat och sÃ¥ fÃ¥r vi ju lite sommarvibbar pÃ¥ samtidigt.
Att stå ut med en snarkande galen påskbadare är stort, riktigt stort!
Vid pennan (0) Kommentarer
Sonen undrade om jag fortfarande var i livet eftersom han inte sett några inlägg på ett tag. Jodå, än sprattlar den gamle och eftersom den unge mannen frågade så får han stå sitt kast och bli publicerad. Den svartvita bilden är från våren 1979 och visar en stolt 10-åring med tummarna i luften som han så ofta hade på den tiden. Vi hade vid det tillfället besök i Hässleholm av David, en engelsman jag träffat over there och som kom glidande på sin häftiga BMW R90S till Peters stora förtjusning.
Those were the days…