Arkiv för september, 2007

Bittan, hustruns kära syster, har haft påhälsning av några styvnosade djur som kallas vildsvin. Som ni ser är det helt sanslöst vad dessa svin kan ställa till och man får be till högre makter att dom håller sig långt ifrån våra ägor. Tycker synd om dig Bittan, hur skall du få ordning på den gräsmattan? Och nu lär vilddjuren även innehålla trikiner så man vågar väl inte äta upp dom längre. Det finns annars ganska häftiga recept.

Vi har just nu lite egna bekymmer med en del vatten i källaren men när jag ser hur vildsvinen dragit fram tar jag hellre vattenproblemet. Känns på något sätt lite lättare att hantera.

En tuff helg har passerat revy. Den inleddes med att vara flytthjälp (som om det inte räckte med sex ton sand förra helgen) och avslutades med en slakt av några väl utvalda fruktträd.

Värst ut råkade äppelträdet och om ni lyfter blicken ser ni att det fick sig en rejäl omgång. Om det är rätt gjort är mycket tveksamt, med största sannolikhet är det helt galet. Det som talar för det sistnämnda är att när vi flyttade hit för sju år sedan var det en bra, t.o.m mycket bra, skörd men efter våra årliga ingrepp har denna skörd minskat radikalt. I år bestod den av ett ynka äpple och denna dyrgrip råkade även vara bostad åt en liten vidrig mask.

Men trädet blir alltid grönt och fint och vi är så nöjda med det. Äpple kan man ju köpa på torget.

Sugen på att skaffa eller kanske byta webbhotell? Själv använder jag numera Surftown som erbjuder allt som kan behövas. Intresserad? Klicka då HÄR vilket kommer ge dig 15% rabatt på redan låga priser.

Jag förstår att ni nästan dör av nyfikenhet så här kommer en sista bild på stranden. Efter att ha genomlidit Solheim Cup (hur svårt kan det vara att putta för ett fullblodsproffs?) släppte delar av muskelvärken så då tyckte jag det var lika bra att avsluta det som påbörjats och fördela ut all sanden.

Problemet är att nu gör det ont i de gamla musklerna igen och några nya rackare som jag inte visste fanns. Tillbaks till soffan!

Och här kommer del två i strand-projektet. Sex ton sand förflyttades idag från infarten till sin plats femtio meter västerut, d.v.s. strandkanten.

Om jag säger att det var lätt som en plätt ljuger jag, detta var nämligen en insats som just nu känns i varenda muskel. Hoppas innerligt att det regnar i morgon, då behöver jag inte ha dåligt samvete för att kroppen ligger utsträckt i soffan och kollar in Solheim Cup. Skulle jag mot förmodan behöva byta kanal får jag ropa på hustrun, själv lär jag inte orka.

Nu hade inte detta varit möjligt utan sonen som förbarmade sig över den gamle och drog ett rejält tungt lass. Och detta utan att veta om alla inplanerade pauser och läskande förfriskningar. You are my maan Peter, du har kvalificerat dig för VIP-behandling vid strandkanten nästa år!

Bilderna visar min räddning i nöden drygt halvvägs in i sandhögen samt det färdiga resultatet som tyvärr kräver lite ytterligare bearbetning, hälften skall nämligen puffas ut i sjön. Men det är en helt annan historia, först måste kroppen skötas om och det lär ta sin tid.

Här ligger en prydlig hög fin sand och väntar på att få bli fraktad ner till strandkanten. Vill man ha en fin sandstrand så är det bara att bita ihop och hjälpa naturen en bit på väg vilket är precis vad som gjordes för sex år sedan. Tydligen krävs det lite jämn påfyllnad hela tiden, påminner starkt om författarens ölglas (och alla hans andra glas också för den delen).

Jag har gjort min matte och räknat ut att ca 100 skottkärror borde räcka och hittar jag någon vältränad person så blir det bara 50 vändor var. Det innebär att ett flak pilsner räcker till en paus var 5:e vända. Men jag kanske måste räkna lite igen, undrar var den sista sanden kommer att hamna. Ett samtal med sonen löste dock resursproblemet, han lovade t.o.m ställa upp innan jag berättade om min mattelektion. Heder åt sådana barn, ett bevis på att rätt gener är viktigt!

Fortsättning lär följa.

Det gäller ju att tillfredsställa alla läsare så här kommer en dos mumbo jumbo igen. Jag har idag bytt webbhotell och hela härligheten bor nu hos Surftown i vårt kära grannland. För halva den gamla kostnaden erbjuder Surftown ett paket med 10 gånger högre kapacitet än vad den gamla leverantören mäktade med, sånt måste ju bara provas. Allt bra så här långt, får hoppas att tillgängligheten håller samma klass. Intresserad av årets test av webbhotell? Läs då här.

Man drar sig in i det längsta eftersom det innebär flytt av domäner och inte minst flytt av denna omåttligt populära website med tillhörande blogg. Och som lök på laxen skall DNS pekas om (kommer du ihåg Bittan, nätets telefonkatalog) vilket brukar ha en förmåga att dra ut på tiden innan det slår igenom överallt. Men denna gång gick det utan problem, så här långt i alla fall.

Nu lär ju inte ni kära läsare märka så mycket utan det hela kittlar väl mest undertecknad som just nu känner sig ganska nöjd. En pilsner är verkligen på sin plats. Häpp!

Nästa barn på tur att fylla år är Annie, kära hustruns äldsta barnbarn som fyller 12 år idag. Självfallet sjunger vi och hurrar så det hörs från strandkanten till Växjö.

Nu är det ju hästar som är det stora intresset och i skrivande stund är naturligtvis jubilaren i stallet och klappar om sina fyrfota vänner. Annie, jag hoppas du kommer ihåg att hästar bits fram, sparkas bak och är obekväma på mitten. Presenten är redan fixad och blev genom en gemensam familjesatsning en kamera. Vad hon skall ha den till? Plåta sina hästar förstås!

Vi kommer och tömmer dina kakfat i morgon så då får hästarna vila några timmar. Det är nämligen viktigt att fira födelsedagar. Du vet väl att statistiken visar att de som firar flest födelsedagar också är de som lever längst så kör hårt. Klura lite på den du! Stort grattis Annie!

Upptäckte när jag var i Dublin att det saknades en smäcker kamera i fickan, en som liksom bara glider med utan att märkas. Och när den tanken väl är väckt reder jag mycket snabbt ut att en Panasonic Lumix TZ3 är precis vad som saknas. Nu är bara frågan hur jag ska lyckas kuppa in denna välbehövliga nya gadget i hemmet.

Den nuvarande lite större kameran är just nu utlånad till hustruns kära bror så därför smider jag en plan att låta honom ta över den för en billig penning. Därmed står vi helt utan kamera och vad vore då inte bättre än att införskaffa skönheten här bredvid. Mycket logik i detta resonemanget om ni frågar mig. Tror jag borde kunna få lite draghjälp av brodern.