Arkiv för juli, 2007

Efter att halva livet släpat på diverse tunga kameror och objektiv är jag numera en stor fan av Panasonics långzoomare med optik från Leica. Har just nu en FZ5 men en helt ny modell är på gång som kanske kan räcka livet ut. Den heter FZ18, tror nog jag måste äga en sådan

Att klaga på vädret leder som bekant ingenstans utan det gäller att anpassa sig. Med det menar jag hälla upp en redig GT och leta fram lektyren.

Tidigare har ju Mårtenssons Spionen klarats av och nu kan också Anne Holts Presidentens val läggas till handlingarna. Den nu sistnämnda var riktigt bra, klart läsvärd, även om slutet inte höll riktigt samma klass som boken i övrigt. Nu skall jag kasta mig över Camilla Läckberg, åtminstone hennes böcker. Min kära son, som är en stor vän av ordning och reda, ser gärna att jag läser hela serien och har kompletterat min redan inköpta Olycksfågeln med ytterligare alster som synes på bilden här intill. Isprinsessan, den första i denna serien, saknas tyvärr fortfarande men om jag känner honom rätt lär även den dyka upp. Just nu har Predikanten påbörjats, verkar lovande.

Jepp, sÃ¥ var det klart. Nu är jag definitivt 60, smaka pÃ¥ den. Efter ”smygstarten” i lördags blev mÃ¥ndagen punkten pÃ¥ detta speciella partajandet. Menyn var densamma, dock sÃ¥g gästerna nÃ¥got annorlunda ut. En trogen golfpartner, goa jobbarpolare och hustruns helmysiga släkt hedrade jubilaren med sin närvaro. Presentbordet utökades med en fin Glenmorangie, en mäktig GT-korg, metspö (som jag trodde var gÃ¥ngstavar, puhh…), en lyxig pepparkvarn och den formidabla hatten som kan beskÃ¥das här intill. Den kommer att användas pÃ¥ golfbanan en vindstilla sommardag (när nu den behagar infinna sig). Till detta skall läggas alla samtal, SMS, MSN och andra hälsningar som strömmat in.

Ett stort tack till er alla!!! Nu väntar en skön bädd, men först en stor GT. What else?

Det är födelsedagstider och den gamle håller på att fylla 60. Det fattas fortfarande en dag men det gäller att passa på så därför partajades det med barn, respektive och alla barnbarn redan på lördagen. Mot alla odds blev det uppehållsväder, tack alla högre makter för det, och festen kunde hållas utomhus. Med tanke på att vi var 21 glada festare så underlättade det högst väsentligt.

Som vanligt med detta gänget blev det ett kanontrevligt kalas. Det höggs in på en formidabel laxplatta och en även en lyxig exotisk planka lockade samt drycker i alla dess former. Jubilaren begåvades med en ny grill, alla tänkbara grilltillbehör, fina viner, semesterlektyr och vackra lineglas. Och ljuvliga blommor fyllde också huset denna dag. Mycket korrekt, stort tack till er alla!!!

En lite mer officell version av firandet väntar i morgon, något lugnare kan tänkas, men säkert lika trevlig. Men nu är det snart dags att kolla in avslutningen av British Open på 6:an.

Milan Junior Camp har gått av stapeln och den som blev vald till bästa målvakt av 96:orna var JESPER!!! Jippiiie!!!

Grabben har i rakt nedstigande led mina gener i sig och har förvaltat dom på ett härligt sätt. Under min egen karriär, för ca 100 år sedan, kallades jag Osten. Ett påhitt av elaka polare som tyckte jag liknade en hålig ost när jag vaktade kassen. Men jag slängde mig i alla fall snyggt, åtminstone när det fanns brudar på läktaren. Och det gjorde det ofta.

Men Jeppe är en man för den stora världen. Han har lovat hämta mig i sin privatjet när han får sitt första kontrakt, helst med A.C. Milan, och jag tror honom. Gianluigi Buffon heter favoriten. Och sen drog han upp en gädda på drygt ett kilo tidigare i år. Vilken kille, vilka gener!

Det måste vara detta som kallas att styla trädgården. Den uppmärksamme läsaren har tidigare sett att gruppen vid sjön fått en ansiktslyftning och naturligtvis måste då också den trivsamma hörnan på framsidan få sig en omgång med samma färg. Ett bord och fyra stolar innebar nya oräkneliga pinnar att måla. Men nu sätter jag ner foten, inte en pinne till kommer att målas!

Fast det var faktiskt skönt att få det gjort. Eftersom det är lite partaj på gång så kan detta bli en plats att avnjuta både det ena och det andra på om regnet behagar j-vlas med oss.

Nu finns Windows Home Server snart på hyllorna, skall bli intressant. Fast det kan innebära att min NAS-burk blir överflödig. Nåja, en sak i taget.

Nu har jag tuggat i mig en Homanbok till, tror nog inte det blir fler. Jag gillar ju böcker där handlingen utspelar sig inom rimlig närhet till där jag befinner mig och således har Mårtenssons många bidrag till denna kategori hamnat i min hylla. Men nu blir det inte fler för när Johan, antikhandlare i Gamla Stan, reder ut intriger som blandar in både CIA och Säpo och blivande ministrar blir det bara för mycket. Men behållningen är några fräcka historieskildringar och ett lovvärt recept på Kalvschnitzel med tillbehör.

Sorry, kan inte låta bli. Efter den klassiska sommarmåltiden (inklusive alla tänkbara tillbehör) strax före solnedgången infaller ett förrädiskt lugn. Solen börjar leka med himmel och moln och allt blir till en rörlig tavla. Här bjussar jag på ett snapshot taget när min oansenliga lilla lekamen kommit till ro i den nymålade trädgårdsgruppen vid strandkanten.

Egentligen vill ni inte veta men på bordet står lite hett kaffe och en korrekt Talisker. Häpp!

Efter allt prat om dignande blåbärsris i skogen drog vi till skogs för att få sno åt oss lite av det blå guldet. Vi kom dock inte till ett dukat bord som den gamle i sin enfald trodde utan vi fick slita en hel del för skörden som ni ser här och även vifta bort en del väldigt nyfikna mygg.

Det fanns också en svag förhoppning om att snubbla över ett kantarellställe men vi hittade inte ens en flugsvamp. Var finns alla svampställe det tisslas och tasslas om? Kom igen nu, berätta!

Idag planeras en klassisk sommarmåltid bestående av sill, nypotatis, dill och gräslök och där en delikat romsås får ersätta gräddfilen. Snapsen ersätts dock inte, någon måtta får det vara. En del av våra nyplockade blåbär kommer att få ingå i någon form av sommardessert. Mums!

Då var ett av många små planerade semesterjobb avklarat. Den lilla gruppen vid sjön har fått en face lift och kan nu tas i besittning. Det är ju som synes en hederlig pinnamodell och som bekant har varje pinne fyra sidor och två ändar så det blir några sidor att kludda på.

Nu blir det en lättjefull eftermiddag i väntan pÃ¥ en mysig kväll. DÃ¥ skall det nämligen invigas en ny grill med hjälp av nÃ¥gra välhängda entrecoter, lite färsk sparris inlindad i parmaskinka och till det nypotatis. Känner smaken redan…

Ja, ja, jag vet. Jag har totalt snöat in på natursceneriet vid strandkanten men det finns inte två kvällar som är lika. Så vad gör man? Man njuter, plåtar och hoppas att den där lilla speciella känslan skall fastna i bilden och vara kvar när höststormarna drar in. Just i kväll var det inte någon tropisk värme men tillräckligt varmt för ännu en upplevelse och en sittning vid stranden. Klockan visar tio och det är tyst, stilla och trolskt. En euforisk stämning, kan ni känna den?

Nu ska ni slippa fler solnedgångar i år, jag lovar (fast bara nästan).

Skördetid för hallonen, åtminstone här i Tävelsås. Regnet verkar ha gjort någon nytta och nu fanns det hallon i massor. Själv gick jag en runda bland buskagen i strandkanten och fick ihop en ansenlig skål. Efter att ha lyft på alla grenar fanns det inte ett enda bär till att plocka. Så när hustrun bad mig gå ännu en runda kunde jag lätt avstyra det hela eftersom alla ätbara hallon redan var infångade.

Vad som hände kan ni nog räkna ut. Den äkta hälften tog en skål och kom tillbaka efter en liten stund med en ny laddning. Det är dessa sista bär ni ser här intill. Hur bär sig kvinnor sig åt?

Sensmoral: Oavsett hur många bär en karl plockar kan en kvinna alltid få ihop en skål till. Det är bara så, inse det.

Jag kollar ju runt på en mängd matbloggar och vid ett besök hos Curious hade hon lagt ut ett recept på Pasta Carbonara. Eftersom min lagvigda och jag inte direkt kan kallas pastafreaks är vår erfarenhet inom detta område inte särskilt stor men detta kunde jag bara inte låta passera. Alltså var dagens måltid given och äras den som äras bör, här hittar ni Curious version. Och inte nog med att tjejen lägger ut läckra recept, hon är också en mästare på ett plåta maträtter.

När gumman och jag väl satte oss till bords, sent som vanligt, var vi som två utsvultna vargar. Av den delikata Carbonaran, som jag antar skulle räcka till fyra personer, fanns efter en dryg halvtimma inget kvar. Inte ens en ful kaja skulle finna det mödan värt att göra ett försök.

SÃ¥ blev det dÃ¥ äntligen semester. Eftersom jag i likhet med alla tidigare Ã¥r inte lyckades bli klar med det som var planerat sÃ¥ blev det kvarsittning i Ã¥r ocksÃ¥. TvÃ¥ dagar denna gÃ¥ngen men det är redan förträngt efter en kvällssittning pÃ¥ bryggan. Läppjande pÃ¥ en bamse ‘ni vet vad’ lÃ¥g jag och beskÃ¥dade naturens skÃ¥despel och ett snapshot ser ni här ovan. En mycket korrekt kväll.

Förutom diverse lagom stora sysslor på kåken är tanken att ligga i hängmattan och läsa, dra en gädda och bara njuta i största allmänhet. Fast det underlättar ju förstås om vädergudarna är på gott humör men det skall nog gå bra ändå. Tips på semesterlektyr? Kolla in notiserna till höger om ni delar min semestersmak. Matboken går inte av för hackor och någon skapelse därifrån lär komma att presenteras här. Och kanske en smaskig anrättning på en nyfångad gädda.

MÃ¥ste sluta nu, glaset är tomt…

Hängmattan väntar och där skall följande lektyr bli sällskapet:

• Spionen av Jan MÃ¥rtensson
• OlycksfÃ¥geln av Camilla Läckberg
• Presidentens val av Anne Holt

Och när hungern sätter in blir det:

• Franska kök av Anthony Bourdian

En av de vackra tjejerna på jobbet tror inte att jag lyckades sprida ut gödningen tillräckligt jämnt med handkraft och har begärt bildbevis. Jag är djupt chockad över denna misstro från den yngre generationen och måste därför visa upp hur det såg ut i går kväll. Inte perfekt men bättre än du trodde Teresia, eller hur?

Och med anledning av detta ämne vore det en stor ogärning att inte visa det häpnadsväckande resultatet hemma hos den misstänksamma unga damen, titta och njut. Hennes sambo misstänkte då att starka drycker kan ha bidragit till det högst unika resultatet, jag är nog böjd att hålla med. Känns skönt att vi fick rett ut detta

Och vad skall nu detta föreställa? Det är helt enkelt en bild pÃ¥ Kerstin tagen frÃ¥n förarsidan pÃ¥ hennes Golf när vi shoppat pÃ¥ KlockaregÃ¥rden i lördags. NÃ¥gonstans bland bladen kan man ev ana en vacker kvinna men det som skymmer sikten är topparna på två Rosenhagtorn (Paul’s Scarlet) som kan bli imponerande sju meter. Fast dÃ¥ är man väl själv i jorden.

Vi fortsätter alltsÃ¥ att fylla trädgÃ¥rden med blomster och blad och den sista plantan har helt säkert inte köpts in än. Utöver ovannämnda Scarlet blev det en Magnolia, (Loebneri ‘Leonard Messel’) och en spännande buske som lystrar till namnet Rönnbärsapel (Malus ‘Red Jade’). Av bara farten Ã¥kte ett par fina slottsrosor som heter Gripsholm ner i korgen. Magnolian var en riktig bamsing som enligt vÃ¥r expert krävde ett 1 meter djupt hÃ¥l (den lär bli Ã¥tta meter hög!). Halvvägs i grävandet hade vi redan fÃ¥tt ihop till en stengärdsgÃ¥rd och där satte vi stopp. I SmÃ¥land mÃ¥ste andra regler gälla.

Nu är allt i jord och vi ser fram emot den första rosen. Själv tar jag en GT medan jag väntar.