Arkiv för maj, 2007

Efter många tålmodiga försök under många långa år satt den äntligen på kroken. En prydlig gädda på 1,1 kg halades in av Jesper och den glädjen som utstrålade vid strandkanten i Tävelsås var härlig att uppleva.

Medan farfar gick och plockade ihop grejor inför den stundande båtfärden hördes ett vrål över nejden, ingen inom en mils radie kan ha undgått detta. Jag trodde först att någon gjort sig illa men det var precis tvärtom, tack och lov.

Nu ligger den i köket och väntar på att få sig en omgång med kniven. Kan tänka mig att den fisken kommer att smaka gott, blir kanske en present till mor på Mors Dag, vem vet.

Tillbaka i vardagen och chefen Kerstin ville ha några nya rosor planterade. Ett trivialt uppdrag tyckte assistenten, två hål tar inte många minuter att gräva. Första hålet gick som en dans men där ros nummer två skulle stå fanns en kvarleva från istiden. En bumling som  tog en halvtimma att få upp samtidigt som pulsen närmade sig 200 och den nyduschade kroppen var ett minne blott. F-n vet hur det gick till men upp kom den och genast visste Kerstin att den blir en utmärkt dekoration i trädgården. Och som synes hade hon inte helt fel.

Pulsen är nu åter normal, det tackar jag högre makter för. Reservplanen var att använda bumlingen som gravsten, det var inte långt borta kan meddelas.

Klockan fyra torsdag eftermiddag lokal tid påbörjades hemresan från Taipei. Med blandade känslor eftersom tiden i Taipei varit fin och som jag inte vill ha ogjord. En mycket gästvänlig kund, en mycket trevlig befolkning och en härlig stad. Skall erkännas att entusiasmen inte var helt på topp inför sessionen i Asien men den känslan försvann snabbt. Tyvärr var tiden för sociala aktiviteter begränsad men jag tror några av de mest kända turistmålen avverkades och att hitta i stan gick riktigt bra på slutet. Fick ju även några polare, den lille grabben som ville prata engelska och naturligtvis barmannen Sam som snabbt lärde sig vad männen från norr behövde.

26 timmar senare klev jag ur taxin vid strandkanten och blev snabbt varse svenska priser igen. Fick pröjsa en summa som motsvarande vad som lagts ut taxi på under en vecka i Taipei och dÃ¥ Ã¥ktes det taxi i nya fräscha bilar i stort sett jämt. En annan kontrast var tystnaden och den friska luften. Att det lÃ¥ter lite i en storstad är väl naturligt men i Taipei är inte luften hälsosam, skotergalningarnas munskydd var ett bevis pÃ¥ det. Men varmt och gott var det, 25 – 30 grader.

Kroppen har nu börjat rätta in sig i ledet. Tyckte jag kände mig oförskämt fräsch igÃ¥r tills nÃ¥got vid niotiden klubbade till mig. 10 timmars sömn gör att jag nu tror mig vara OK, med andra ord dags för en GT. Undrar om hustrun fixar det, tror hon tyckte det var skönt fÃ¥ hem mig…

Några kollegor är kvar en vecka till för att avsluta uppdraget. Hörde att dom jobbade till tre i fredags natt. Märkligt, så fort man lämnat tar allt längre tid. Två av gubbsen bloggar och vill ni se hur dom har det skall ni titta in på Barkman Online och Inner Rage, väl värt besväret.

Och därmed tillhör äventyret i Taipei gårdagens nyheter. Kanske blir det en repris vad det lider.

Så var det dags att säga adjö till Taipei och kollegerna som stannar ett tag till. Sista natten med gänget inkluderade också kunden som bjöd på en överdådig middag, tio personer vid bordet men mat för tjugo, allt precis som vanligt. Ikväll äntras flighten som tar mig till Cph via Bangkok. Om vi inte trillar ner någonstans borde jag vara hemma i Växjö vid lunch på fredag, drygt 20 timmar senare. Puhhh!

En sista liten GT blev det förstås på Zorros, något annat var ju inte att vänta. De glada pojkarna ni ser här intill när vi tar den sista drinken är nyanlände Niklas till vänster och därefter Mattias och Dennis. Och så lilla jag förstås. Banditen Dennis har döpt mig till Sparven, antydande att jag äter små portioner. Men jag dricker mer GT än grabben, det kan ni vara säkra på. En dubbel Bombay med Tonic och is, helt oslagbart!!!

Detta är det sista blogginlägget från Taipei. Dock förväntar jag mig att Niklas och Dennis fyller sina bloggar den tiden dom är kvar i denna underbara stad. Hej då Taipei!

Det börjar bli dags att förbereda hemresan. En natt återstår och trots att det inte gått någon nöd på någon av oss skall det bli skönt att komma hem till strandkanten. Jag lämnar dock kvar några kollegor som stannar drygt en vecka till och knyter ihop säcken. Skall bli intressant att packa väskan, har en känsla av att smutstvätt tar mer plats än ren. Tvingas kanske lämna bronsdraken kvar, tror inte Kerstin skulle ha något att invända i så fall.

Middag med kunden ikväll och några GT på Zorros är förstås ett måste.

Mellan museum och Shihlin Night Market igår blev det naturligtvis en liten sittning på Zorros Bar. Bartendern meddelade stolt att det fanns en liten parvel som pratade engelska och undrade om jag kunde prata med honom. Det var ju inga problem, efter några Gin & Tonic pratar jag med vem som helst. Och visst kunde han prata, i själva verket mycket bättre än de flesta Taipeibor och han var hur gullig som helst. Ja, ni ser själv.

Han var där med sin familj som i likhet med alla andra familjer var ute och åt. Det var nämligen Mors Dag och det är riktigt stort i Taipei och i Taiwan. Hela familjen, mor- och farföräldrar, föräldrar och syskon anslöt och log, fotade och pratade konstant. Underbart vänliga och goa, dock var det bara grabben som kunde engelska! Ja, då har man en polare i Taipei också. Coolt!

Bartendern är ledig denna veckan. Katastrof!!!

Alla som känner mig vet ju att jag inte är någon kulturknutte. Dock, att inte besöka National Palace Museum när man är i Taipei för första gången måste betraktas som ett helgerån. Fick med mig Mattias, som jag tror har lite bättre koll än vad jag har (fast jag är inte säker, han fick vara med på bild i alla fall), och även detta evenemang var ganska mäktigt. På grund av lite svaga kulturella kunskaper, obefintliga skulle väl elaka kamrater säga, kunde jag inte njuta fullt ut men det fanns mycket fint att titta på. Bittan, Kerstins lilla syster som är en kulturellt högtstående liten donna, hade gillat detta fullt ut. Ett besök är ett måste i alla fall och om inget annat kan jag ju stoltsera med att ha varit där. Och några dynastier kände jag faktiskt till!

I övrigt har det varit en behaglig söndag. Frukost på sängen, morgontidningen och en sen dusch följt en lång promenad där jag tyvärr inte hittade det jag letade efter. Skall göra ett nytt försök. Lite småsvettig när man kom tillbaka till hotellet och eftersom det är svalt och skönt på vårt stamlokus Zorros blev det en liten sittning där. Klockan var ju i alla fall över tolv!

Om vi kan skaka liv i Dennis är det inte omöjligt det blir ett besök pÃ¥ en nattmarknad följt av en trevlig middag i kväll. Därefter lär det bli tunt med turistrapporterna. De Ã¥terstÃ¥ende fyra dagarna i mitt fall kommer att präglas av mycket jobb. Fast Niklas är ju förstÃ¥s pÃ¥ väg hit…

Efter allt tjat om världens högsta byggnad, här är den – Taipei 101. Var tvungen att besöka den dagtid, blir nog en kvällstripp ocksÃ¥, för att verkligen suga i mig det mäktiga. Och mäktigt är det! KÃ¥ken är 508 meter hög och har 101 vÃ¥ningar över jord (dom har gömt 5 under jord) och hissen, världens snabbaste naturligtvis, tog mig till 89:e vÃ¥ningen pÃ¥ 35 sekunder. Ungefär samma tid det brukar ta för fyra vÃ¥ningar pÃ¥ Honnörsgatan!

Byggnaden hålls upp av 380 betongpelare som dom petat ner 30 meter i marken. För att stå emot när det friskar på hänger det en liten kula på 660 ton och dinglar på 89:e våningen.

Nog om detta. Nu drar alla tre snart ut pÃ¥ en guidad tur kallad ”Taipei Night Tour”. Är faktiskt inte sÃ¥ syndigt som det lÃ¥ter.

Update (strax innan midnatt):

Gänget är back. Nu har vi käkat mongoliskt krubb på Tang Kung Bar-B-Q, mycket gott! Dock, fixar magen detta så har vi inga problem dom närmaste tio åren. Hade svenska myndigheter trippat omkring i det köket är jag helt säker på att ägarna fått handfängsel allihop. Nu är ju vi tuffa och hungriga pojkar så vi bryr oss inte om sådana detaljer utan stoppar i oss godsakerna.

Vi har också besökt Lung-Shan Temple från 1738 där många av Taiwans skolungdomar tände stickor och bad guden om bättre betyg. Tror han hette Budda, väldigt lik mig var han i alla fall. Ett besök på Snake Alley Night Market efter det, lyckades tyvärr inte undvika en drake i brons (var ska vi ha den Kerstin?) och det hela rundades av med ett nattbesök i Taipei 101. Två gånger samma dag i den byggnaden, undrar om jag inte innehar besöksrekordet på företaget.

Okej dÃ¥, visst blev det en liten titt in pÃ¥ Zorro, what else? Dom skulle ju bli ledsna annars. En rätt skön känsla när man rundar hörnan och bartendern ler igenkännande och yttrar de magiska orden: ”A double Gin & Tonic as usual, Sir?”
Life is great!

När man befinner sig i Asien kostar det en slant att ringa hem. Dock inte med Skype, 16 öre per minut till fast telefon och helt superb ljudkvalité. Samtal från fast telefon hemifrån till datorn i Asien är ett lokalsamtal.

Fredagkväll i Taipei och våra värdar skall ta oss till en fancy restaurang, låter väldigt hoppfullt och mycket gott. Dom ville vi skulle välja restaurang och kom in med en bok stor som halva telefonkatalogen innehållande restauranger i Taipei. Vi insåg väldigt snabbt vår begränsade lokalkännedom och insisterade på att valet var deras. Skall bli mycket spännande!

Uppdatering:
Åter tillbaka på rummet efter en suverän måltid på en japansk restaurang. Inga krusiduller, inbyggd grill i bordet och fram med gud vet hur många olika rätter som kunde grillas. Fläskkött, nötkött, lammkotletter, räkor, sillar och hundra rätter till som jag inte har en aning om vad det var. Det som är på väg in i matluckan är huvudet på en liten sillrackare. Mycket korrekt måltid! Ölsejdlarna fylldes på i rask takt, helt i min smak.

Jag hoppas ni noterar den världsvana hanteringen av pinnarna. Ser faktiskt coolt ut! I själva verket var det bara tur att maten hängde med när bilden togs. Hur dom lyckas äta sig mätta med dessa ätverktyg är en gåta. Vi har nu praktiserat i några dagar och det går visserligen bättre och bättre men man tycker sig ana ett småleende hos värdarna.

Nu laddar vi för två lediga dagar. Strategin läggs upp vid frukosten i morgon bitti och på min lista står i alla fall Taipei 101. Kanske hittar jag någon trasa till det lilla livet.

Innan vi Ã¥kte till Taipei fick vi lite goda rÃ¥d frÃ¥n de lärda. Ett löd sÃ¥ här: ”Hyr absolut inte motorcykel eller moped!! Gör inte det!!” Efter att ha varit här nÃ¥gra dagar förstÃ¥r jag precis. Unga som gamla sitter pÃ¥ dessa maskiner och far fram som jaktpiloter, kryssande mellan taxibilar, bussar och fotgängare. Verkar inte som luften man drar i sig är sÃ¥ nyttig heller, Ã¥tminstone tycker inte tjejen pÃ¥ bilden det. Men ciggisar eller stadsluft kan inte vara farligare än att flänga fram i trafiken som dom gör. Hur f-n vÃ¥gar dom?  Själv utnyttjar vi taxi. En 15 minuters resa kostar ungefär lika mycket som framkörningen hemma. Schysst prissättning mÃ¥ man säga!

Vill ni veta lite mer om vårt spännande liv i Taipei så kolla in kollegan Dennis nystartade blogg.

Har inte blivit något vidare nöjesliv eller shopping så här långt, mest jobb och det är ju faktiskt därför vi är här. Hoppas det kan bli lite på nöjeskontot i helgen som kan vara värt att rapportera om. Ett besök på Zorros Bar lyckades vi dock klämma in igår kväll efter en rejält lång dag på kontoret. GT blev det förstås, what else?

Är ni intresserade av lite lokala nyheter kan jag rekommendera Taipei Times som hänger på hotelldörren varje morgon. Och vädret vill ni förstås inte missa.

Dagen har grytt i Taipei. Hett som i en bakugn om man är osmart nog att befinna sig i solen. Tempen ligger någonstans mellan 25 och 30 vilket ni därhemma förstås inte är i närheten av.

Hotellet heter San Want Hotel och är den vita byggnaden mitt i bilden. Bra rum, centralt, fri internetuppkoppling (annars hade jag flyttat) och den häftigaste frukost jag sett. J-vligt korrekt!

Om man nu inte har möjlighet till en pilsner vid strandkanten är det inget dÃ¥ligt alternativ att befinna sig här. Världens just nu högsta byggnad och ett berömt museum stÃ¥r högst upp pÃ¥ listan över mÃ¥sten. More to come…

Då var vi på plats i Taipei, 20 timmar efter att vi lämnade Växjö. Jumbo med Thai från Kastrup med destination Bangkok där det blev byte för att komma till Taipei. Det har ju blinkat förbi lite reklam i dumburken från Thai med dessa undersköna leende flygvärdinnor så förväntningarna var högt ställda. Det vackra stämde men dom var inte mycket gladare än SAS flygvärdinnor. En illusion fattigare således. Mina glada respolare Dennis och Mattias inväntar transporten till hotellet. Lite kaosartat var det innan vi kom iväg men ett organiserat kaos. Temp = 27 grader.

Nu tar vi oss en välbehövlig siesta och förbereder oss för en middag med kunden ikväll. Kunden bjuder, det är tydligen en Taiwanesisk sed att ta ut gästerna pÃ¥ middag den dagen dom dyker upp och vem vill förstöra en sÃ¥dan sed. Det börjar bra det här…

Plikten kallar och på måndag sticker jag med några kollegor till Taiwan, närmare bestämt till Taipei. Stannar nästan två veckor, mest hårt jobb förstås men förhoppningsvis också en hel del förnöjelse som kompensation för alla missade pilsner vid strandkanten. Om inte tekniken sätter några käppar i hjulet kan ni räkna med ett och annat inlägg här i bloggen. Stay tuned!